Ja då blev de åt helvete iaf då....

Jag tycks inte läka de sår som min älsakling gett mig, pga det så tappar jag även min bästa vän....

Det är pisssss!!!!

Vi skulle åka på resa å massa skoj men tackvare att jag inte begriper mitt eget bästa så sitter jag nu här å bara är sååå jävla bitter!!!

Jag vet inte om jag kommer att kunna lita på någon igen...just när allt verkligen var bra å jag kände mig älskad för den jag var å trygg med den jag skulle välja att leva med....ja då visar det sig att jag inte hade en aning om de som komma skulle....

Att älska någon och sen få fötterna undanslagna och en mardröm påmind och väckt till liv...sen kämpa med det helvetet bara för att inse att man är tvingad att bryta å sen få känna sig som den som bara förstör allt...nä fy fan!

Jag ville inte dehär, jag vill ha kvar min bästa vän men tvingas även förlora det...allt detta å jag har fan inte gjort nått!!!...bara reagerat på en annans handling...

Livet är förkort för att bli behandlad å må såhär!

Vist en del av mig är bara sååå förbannad men samtidigt vet jag att det finns en hel del ånger, å de gör mig ännu mer arg för den skada som redan är gjord kan jag inte laga!!! Den skulle aldrig blivit till från första början kan man tycka....men va spelar det för roll nu!

Jag känner mig bara så jävla lurad, besviken men samtidigt insåg jag då alla tankar å kännslor kom fram att detta va de enda jag kunde göra....

Jag hoppas jag kommer att kunna gå vidare med mitt liv...å att jag kommer att kunna leva med någon igen....som de känns nu så har jag en tanke om killar...å de e fan så! Skulle lika gärna leva singel resten av mitt liv...hellre de än att de ska vara såhär å att man ska känna som jag gör!

Nä...ensam är stark!!

Fick nyss ett mess att mina linser har kommit....så nått bra händer ju....